Startsidan - Nyheter - Information - Om oss -
Lea - Madame Mim - Dakota - Ruso - Custer
Kattungar - Planer - Kullar - Utställning -
Länkar -Till minne av - Blogg - Gästbok


 

 

                                                                  Till Minne

 

Do not stand at my grave and weep.
I am not there, I do not sleep.
I am a thousand winds that blow,
I am the diamond glints on snow.
I am the sunlight on ripened grain,
I am the gentle autumn's rain.

When you awaken in the morning's hush,
I am the swift uplifting rush
of quiet birds in circled flight.
I am the stars that shine at night.
Do not stand at my grave and cry,
I am not there, I did not die...

-Anonymous

 

Tyvärr så lämnar våra familjemedlemmar oss även om man inte vill det...

 

Trollet

HSK n 03

född april 1990 - död augusti 2005

Om Trollet

Trollet var Annas familjs katt och vi var tvungna att avliva henna då hennes lever lagt av. På grund av ålder eller på grund att hon ätit något giftigt får vi inte veta.

Trollet föddes hos Annas farmor på landet och Anna var där när Trollet och hennes två systrar såg dagens ljus. Dom fick namnet Mickelina, Lina och Trollet, mammakatt hette Prickelina. Trollet kom till familjen troligen innan tolv veckor och var aldrig vaccinerad men klarade sig otroligt bra utan allt som vi ser som självklara nu. Kastrerad var hon dock.

 

Saknaden efter Trollet är stor <3....

 

S*LaSadie Sierra

NFO g (09 23)

Född 2009-02-10 - Död 2009-02-15

Om Sierra

Sierra var den förstfödda, hon föddes under sängen nångång runt klockan sex på morgonen. Mim hade lagt sig där, antigen osäker på vad som skulle ske eller så överraskades hon själv då hon gillar att ligga under sängen. Strax därefter föddes Dakota när vi lagt Sierra och Mim i bolådan. Men Sierra kunde aldrig riktigt börja dia medans Dakota satte igång ganska omgående. När Anita kom och kollade på Sierra varför hon inte riktigt kunde suga fast så upptäcktes gomspalten. Förvirring och tron på att vi kunde rädda henne vann över logiken och hon kämpade i fem dagar innan hon somnade in hos sina syskon och mamma. Mim var riktigt beskyddande över henne och hade henne oftast mellan frambenen och var så underbar mot henne.

 

 

 

 

Sierra är nu begravd nära sin pappas hem

 

 

S*LaSadie Texas

NFO e 22

2009-02-10 - 2011-05-10

 

Texas var den som föddes sist av våran första kull. Han var den som hade mest energi tillsammans med Dakota och hittade på en del hyss. Han var även en riktig kurrmaskin och otroligt snäll. Han såldes till en familj som flyttat ut på landet vid Uppsala och levde livet som utekatt.

 

Men tyvärr händer det olyckor ofta när de lever ute och Texas mötte tyvärr ett tragiskt öde. Efter att ha varit borta i över en vecka så kom han tillslut hem, tyvärr med skador på sina framben som gjorde att han var tvungen att avlivas.

Som det stod i mailet vi fick av hans familj och då en uppfattning om de omfattade skadorna han fick:

"ena benet hade en öppen infekterade fraktur och den andra tassen var förskjuten och behövde operation för att om möjligt bli bra igen. Det var också en spricka i samma framben. De gav honom ingen god prognos att klara det hela så vi fattade det otroligt tunga beslutet och lät honom somna in."

Vill helst av allt inte tänka på när dessa skador skedde och vilken kamp det var för honom att komma hem... Linka hem med två brutna ben... Texas kommer bli enormt saknad av hans nya familj och våra tankar är med Texas nya familj och hans kattkompis Nemo.

 

 

Nu är han i katthimlen tillsammans med sin syster där ingen smärta finns. Sov gott lilla gubben, du är saknad av oss alla <3

 

S*LaSadie Arizona

e 09 22

2010-01-06 - 2011 ?? ??

 

Arizona var en positiva och energiska cremetjejen ur vår kull med bara röda katter. Ari var en väldigt framåt tjej som inte hade några problem att ta för sig och testa något nytt. När hon var liten så sa vi ofta att hon kommer att skada sig på grund av sitt sinna för lek och upptäcka nya saker.

 

 

        

 

Arizona såldes till vad vi trodde det rätta hemmet. Dock uppstod problem där Arizona visade sitt missnöje med att göra vissa toabesök på andra ställen i hemmet. Vi skjutsade ägaren till Strömsholm för att gå till roten av problemet där inget fysiskt upptäcktes och vi erbjöd att ta hem henne till oss för att se om det var miljlörelaterat. Vi fick njuta av Ari's sällskap en ganska lång tid där hon var en ypperlig extramamma till Dakotas kattungar och var felfri på alla sätt och vis. Väldigt älskavärd katt som visade kärlek villkorslöst... Vi hade henne hemma hos oss i över en månad och hon var en medlem i vår familj igen.

 

Dock var antalet katter för många för att det skulle vara hållbart när det var kattungar som inte blev bokade. Uppenbarligen var det miljön som var problemet så fick Arizona åka hem igen till sin ägare för att göra ett nytt försök. Återigen så visade hon missnöje, antingen pga någon av de andra familjemedlemmarna så hon lades ut till försäljning då vi inte hade möjlighet att ta hem henne igen.

 

Hon såldes vidare till ett par i Ramnäs, fick inte kontaktuppgifterna till dem av någon anledning och hittade dem själv tillslut via Arizonas chipp och mailade dem. När jag fick svar kom det tragiska beskedet att hon var död. Även Arizona hade blivit utekatt och blivit påkörd. Söker fortfarande efter detaljer för att kunna få det avslut jag personligen behöver. Det tragiska i det hela är att denna underbara katt fick inte det långa liv hon förtjänade.

 

S*Vrethagens Madame Mim

d 09

 

2006-11-24 - 2013-03-12

 

Vår älskade Mim, stammor och ledaren över huset gick tragiskt bort efter att ha först behandlats mot UVI, sedan mått bra och av någon anledning drabbats av fettlever. Vi kommer alltid att sakna vår älskade rödtott. Finns ett inlägg om henne i kattbloggen om vad som hände. Hennes sida finns fortfarande kvar bland våra katter då hon var en sådan viktig del i vårat liv och lämnat ett stort tomrum efter sig.

 

 

Sockan

n 09

 

? - 2013-12-24

 

När jag och Pierre blev ett par i 2005 berättade han om katten som då kallades asyl-katten som bodde hos hans familj. Sockan hade bestämt sig att flytta till hans familj och bosatte sig på tomten. Tyvärr var Pierres mamma och bror allergiska så hon kunde inte vara inne (förutom när det var kallt) men de skaffade ett litet hus till henne, såg till att hon hade skydd på altanen och att hon hade ställen att gå till när det var dåligt väder. Sockan var lite reserverad mot oss men hyste starka känslor mot Pierres pappa, och han mot henne. Hon mötte honom, och även oss, på garage uppfarten och pratade med en hela vägen till dörren. När matskålen var tom och när hon ville ha sällskap så jamade uppmanande :) Hon var en väldigt snäll och gosig katt med stark personlighet. Hur gammal Sockan blev vet vi inte, med uppskattas ha en ålder mellan fem och åtta år när hon sökte asyl hos Pierres familj 2005, så runt 15-20 år somnade hon in. Sockan var väldigt älskad av hela familjen och kommer lämna ett stort tomrum efter sig.